Frihetens fördelar och förbannelser

Frihetens fördelar och förbannelser

Jag har ju kommit till det skedet i livet att jag tagit ut min första semestervecka för i år. Vad gör man då? Man kan ju exempelvis fara på en minisemester till Hangö!

Fast en renodlad nöjestripp är det ändå inte helt. Det är lite fifty-fifty.Tänkte även studera litegrand.(Men visst ser jag ett nöje i det också).Jag har anmält mig till en kurs i allmän pedagogik som går här i dagarna två på Hangö sommaruniversitet.

”Jaha, ska han gå och bli lärare nu också”

Det är inte alls så säkert. Men lite bredare bildning är ju åtminstone ingen tung last att bära, (fastän jobbet att bilda sig kan vara betungande ibland) och det ena kan ju alltid leda till det andra. Vem vet vad framtiden kommer med i sitt lastade skepp?

Detta blir nu den femte och sista kursen i en helhet om 25sp allmän pedagogik som jag läst det senaste året. Det har varit humanoirt så det förslår med grunder i pedagogiskt ledarskap i organisations- och samhällsperspektiv, psykologi och sociologi. Fastän man inte skulle börja jobba som lärare så är det ju väldigt allmänna saker som det är bra och intressant att känna till ändå. Jag har läst om grejer såsom självets utveckling, minne och glömska, relationer, bildning, konflikter, ledarskap,organisationsteorier, samhällsanalys, läst lite i den nya läroplanen m.m.

Jag är nog helt enkelt en universalamatörnyfikenhetiker. Jag tror det ligger lite i släkten.

Jag kan berätta lite om gårdagen, Söndag. Hoppade på tåget i Bennäs 07.45, och två byten senare och däremellan ett kort snack med en Purmomilitär i Karis, så hoppade jag ut på Hangöisk perrongbetong kl.13.19. Uppfriskande att åka på nya äventyr, livslusten stiger några grader, man lever upp och blir glad och förväntansfull på vad som komma skall.

Checkade in på mitt B&B-pensionat villa Garbo som ligger rätt nära järnvägsstationen.Inget lyxhotell-perfekt! Lungt och stilla. Det visade sig att jag var ensam kund på hela stället för dagen! Mindre perfekt.

Pensionatet

Jag lade in mina grejer i rummet som maskulint nog hette ”John Wayne”.Tapeterna och textilierna var kanske inte senaste modet, som förde tankarna till mommos vind. Väggarna dekoreras med ett par svartvita foton av den gamla filmstjärnan.

Jag lånade en cykel och for ut på stan.Inte mycket folk som syntes till. Lunchade vid makaroonitehdas.De hade väldigt god glass! Sedan försjönk jag in i min lättsamma sjöroman som jag hafvde med.

Efteråt cyklade jag runt lite. For ut till ”de fyra vindarnas hus”, ett café som visst hade ägts av självaste C.G. Mannerheim i tiderna om jag förstog det rätt.Det var stängt. Spanade in dom vackra trävillorna på vägen dit.

Vart jag än for så var det väldigt lite folk. Hade knappt talat med någon förutom pensionatägaren på hela dagen. Jag kom däremot i ofrivillig kontakt med lite liv vid två skilda tillfällen när beskyddande måsföräldrar argsint vaktade sina ungar som hade ramlat ur boet, båda gångerna från skoltak märkvärdigt nog. Min lycka på morgonen började skifta över till mer dysterhet och ensamhet.

"Frihet är något mycket angenämt, men inte när den ska betalas med ensamhet."

Bertrand Russell

När det började gå mot kvällen och jag styrde styret hemåt, så svängde jag in via en R-kiosk som hade öppet! Och en livs levande varelse stod där bakom disken! Fantastiskt att få växla några ord med någon!

Efter detta for jag tillbaks till pensionatet, tog en tekopp och ordväxlade lite med pensionatägaren , en herre i äldre medelåldern som verkar riktigt trevlig. Det kan hända att vi far till Ekenäs på onsdag och kollar en Jaromatch.

En svängig dag, som trots allt slutade bra. 

Idag har det varit mer folk i farten, så det känns trevligare.